Varför utsätter jag mig själv för det här?
Att en grej kan vara viktigare än mig, det förstår inte jag. Du vet att jag försöker, det vet jag att du vet. Jag vill inte bråka, men vafan du måste ju förstå. Jag orkar inte komma på andra plats och det är fan inte kul att tävla mot en dator. Å nej, jag säger inte att du ska sluta sitta vid datorn, det har jag aldrig sagt heller. Men vafan, lite snäll kunde du iaf ha vart. Dina "kompisar" är fan taskiga mot mig, känner mig utanför hela tiden. Det är riktigt kul att ens "pojkväns kompisar" hatar mig. Jag vet inte ens vad jag ska kalla dig, känns väl mer som vänskap än kärlek ska jag väl säga. "Vänner som ligger med varandra"? Aa, näe det låter inte bra jag vet. Jag vill inte bara vara din kompis, det vet du.
Jag är så himla ledsen för att jag har betett mig som skit och varit en jävla bitch mot dig. Men förstå någon gång att jag inte tycker att det är så jävla kul.. Så jag ber om ursäkt, förlåt.
Nu sitter jag här och tänker tillbaka på dom roliga minnena vi haft, gud vad jag saknar den tiden. Gud de låter som att vi har känt varandra i en evighet.. Fast det bara är drygt 6 månader. Den dagen vi träffades, den kommer jag aldrig glömma. Det har alltid vart något speciellt med dig, blev så glad när vi skrev med varandra. Sen när vi träffades, ja då visste jag att jag tyckte om dig på riktigt. Fast jag vet inte om jag ska göra det mer, för jag blir ju bara sårad..
Jag vet inte ens vad jag ska skriva mera. Jag har så mycket jag vill skriva och tala om för er, men orden kommer inte ut. Alla mina tankar har fastnat, dom vägrar komma ur mig.
Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig.
jag vet att du inte ens kommer läsa det här, så jag får väl bara hoppas att det blir en ändring snart, för så här orkar jag faktiskt inte ha det.
& jag vet att inga ändå kommer läsa vad jag har skrivit så vafan skriver jag för då? -.-
Och ni idioter som läser och kommenterar en massa skit, kolla inte min blogg tack. Skaffa er ett liv istället äckeljävlar.
Jag är villig att försöka, är du?
så det du säger är att man inte har någe liv om man kollar din blogg .. det kan jag ju hålla med om, du skriver bara det är synd om mej bla bla bla hoppas din kille dumpar dej....Subba
Svar på tal, jag älskar mitt intresse, det vill säga datorer. Kan förstå att det känns som om den tar upp 100% av mina dagar, varje dag, hela året. Men så är det inte, egentligen åtminstonde. Min dator använder jag som ett redskap för att fly ifrån mina problem, iställe för att bemöta dom. Problemet är att datorn blir ivägen mellan oss, vilket absolut inte är bra. Att vi bråkar dock gör det bara värre, då vill jag inte "bara sitta vid datorn" utan då vill jag spela cs för att inte bråka tillbaka, jag vill inte hålla på så, det borde du egentligen veta, men antar att du får reda på det nu. Jag mår dåligt över många saker, men mest över att jag gör som jag gör emot dig, allt blir en ond cirkel och jag vet att mitt intresse med datorer alltid står vid min sida, jag vet också att du gör det, men med allt som vart så måste du också förstå att i mitt undermedvetna har jag tänkt att det finns en viss risk att du bara försvinner från min sida, därav också att jag lutar mig mer emot mitt intresse, så jag kan glömma alla sånna tankar, att jag bara kan göra det jag älskar och samtidigt VETA att du kommer stå kvar vid min sida. Du är inte bara bråk och problem, som mina polare kanske tycker enligt dig, dom vet också hur du är annars. För att jag pratar alltid bra om dig när jag är med dom, och speciellt för att dom inte ska ha den tanken om dig, att du bara bråkar med mig och förhindrar att jag inte får spela o.s.v. Dock så har ingen utav mina polare en just sådant förhållande, som man ägnar tid till varandra kanske, eller bara andra dygnsrytmer, därför blir det ju att varje gång de kommer in så sover du hellre, och det är du ju knappast tyst om. Men jag vill däremot att du ska veta att jag älskar dig, som satan också. Jag säger det inte bara för att vara snäll, utan för att jag verkligen menar det. Jag beklagar att det verkar som att jag sätter datorn före dig, men du vet själv att jag har mycket problem, och jag tänker på annat när jag håller på med datorer. Datorer kommer jag alltid hålla på med.
Men förlåt för allt och nu kanske du kan förstå, det finns mycket mer att skriva men mina fingrar krampar och jag orkar inte riktigt publicera mig djupare i förklaringar och sånt heller, men jag vill att du ska veta att jag verkligen älskar dig, det som är meningen med det jag skriver. Puss <3
Och du är?
Öj, du lilla gud! Vågar du inte säga vem du är nu eller? Du va ju så jävla snabb och skriva igen. Så jävla töntig är du.
